Gårdens historia

Innan de nuvarande husen byggdes upptogs större delen av tomten av en trädgård där det bara fanns ett litet trähus och ett par mindre uthus i det södra hörnet.Husförhörslängden fån 1849 berättar att det då bodde en arbetskarl med familj i huset, men också en änkefru Maria Höglund. Man hade hittat hennes man död i Ekoln. Trångboddheten måste varit mycket stor, husförhörslängden tar upp ytterligare personer som bör ha bott i den här gården: skräddarmästaren Anders Liljedal, som ägde gården, Johannes Berglin med hustru och tre barn, timmermannen Johan Kolmodin, en avskedad livgardist Dahlström, en muraregesäll Sahlberg med hustru, en magasinsdräng Nilsson med hustru, son och piga. Dessutom fanns här en vaktdrängsänka Lind, en gatläggaränka Holm, änkan Maria Ask och änkan Christina Lejholm med sitt barnbarn Carolina.

Den här tomten låg i stadens utkant. Skolgatan hette tidigare Norra Ladugatan och var gränsen för stadsbebyggelsen. Andra gränser var Västra Ladugatan (Kyrkogårdsgatan) och Östra Ladugatan (Kungsgatan) När Katedralskolan byggdes 1869 ändrades namnet till Skolgatan, Övre Slottsgatan hette 1671 Stora Slottsgatan, på 1700-talet Slottsgatan. På 1858 ås karta står det nuvarande namnet, samtidigt som Nedre Slottsgatan fick sitt namn. Den hette tidigare Konungshöggatan.

I slutet av 1800-talet fick Uppsala sin första stadsarkitekt, C.A. Ekholm och 1880 upprättades en ny stadsplan. Nya krav ställdes, man sanerade och reveterade flera av husen i området.

På vår tomt står nu två bostadshus, ett fyravåningshus mot Skolgatan och ett tvåvåningshus med inredd frontespis mot  Övre Slottsgatan, samt en förrådsbyggnad med inredd vind. De byggdes  omkring 1880 och renoverades av byggnadsfirman Anders Diös 1980. Bilden togs före renoveringen.

Denna text finns i skriften Öfre Slotts Byablad 20-årsjubileum 1991 och är skriven av Lisbet Forsberg. Bilden är en detalj ur Upplands forminnesförenings årsskrift 1970 sid 38. Fotot är taget av Beatrice Edenholm under 1970-talet